Nytt försök i Blue Fox

Viktori Niemi gör ett nytt försök att ta en plats i Blue Fox representationslag. Förra gången var han främst påtänkt som försvarare, men nu gör han ett nytt försök som anfallare. Jag ringde upp Viktori för att få en pratstund med honom.

Viktori Niemi vill göra mål i Divari för att få tyst på kompisen Roope Mutka.
Foto: Mårten Andtbacka 

När jag får tag på Viktori är han i Tammerfors för att hälsa på en kompis. ”Jag är här med min paketbil som min kompis lånar för att hämta möbler från Ikea. Jag håller på och gör mat som vi ska äta när de kommer tillbaka.”

Viktori berättar att han började med innebandy som nioåring. ”Det borde ha varit 2002 och laget var Reima från Yxpila, Matti Finnilä var vår tränare. Innan det hade jag nog spelat en del innebandy där hemma på gården.”

Viktori har växt upp i Karleby förutom tre år när han studerade i Seinäjoki. ”Jag och Roope Mutka bodde tillsammans i Seinäjoki och vi studerade båda till VVS-montörer.”

”Jag har prövat på nästan allt i idrottsväg” berättar Viktori. ”Jag har spelat fotboll, ishockey, basket, volleyboll och golf. Jag är alltid redo att delta om nån ringer och frågar. Jag är beredd att pröva på allt utom för små skor” säger Viktori. Då ska man hålla i tanke att Viktori är känd för att ha bort sina skor när han kommer på träning, så det kan faktiskt vara att han tränat i för små skor.

För tillfället söker Viktori nytt jobb. ”Jag blev utan jobb i juli och söker nu nytt jobb. Senast jobbade jag som chaufför åt en budfirma.”

Om Viktori får en ledig dag så reser han gärna iväg någonstans med sina kompisar. ”Jag tycker om att se mig omkring och att känna in världen på något annat ställe.”

Viktori har fungerat som juniortränare i Nibacos och Santeri Hietala och Joonas Poutanen är två av hans adepter från den tiden. ”Att de två skrev på för Blue Fox var nog avgörande för att jag är här igen. Jag är med som mentalt stöd för dem. När jag kom på try out visste jag om de stora förändringar som Blue Fox går igenom och jag tror att det kommer att bli en intressant säsong.”

Trots att det var sex spelare som flyttade från Nibacos till Blue Fox har Viktori inte hört några negativa kommentarer. ”Jag har inte hört något negativt, jag har bara fått uppmuntrande ord.”

Viktori ser fram emot att få chansen som anfallare. ”Jag försökte redan förra säsongen få möjlighet att spela i anfallet med Nibacos, men det fanns så många anfallare i laget att det inte var möjligt. Som tidigare tränare vet jag hur man ska spela på alla platser, men lite får jag ännu söka rätt position som anfallare. Det blir bättre och bättre hela tiden.”

Närkampsspelet ser Viktori som en av sina styrkor. ”Jag tycker om att brottas i sarghörnen. Sen har jag fått höra att jag är bra på att skydda bollen och att jag har ett bra skott. Kanske alla timmar jag lagt ner på att träna skottet i Kanuunahallen trots allt inte varit förgäves? Jag har varit där många gånger mitt i natten och skjutit. Det är ett bra sätt att tömma skallen och komma bort från vardagen. Jag får tacka för att den möjligheten har funnits för oss ungdomar.”

Det som Viktori vill utveckla är snabbheten och försvarsspelet. ”Jag vill bli lite snabbare och bli bättre på att spela rätlinjigt. Sen vill jag utveckla försvarsspelet och framför allt bli bättre på att täcka skott. Även om jag försöker hålla mig skärpt hela tiden under en match så har jag stunder när jag reagerar för långsamt. Det vill jag också utveckla.”

När vi pratar om personlig målsättning för säsongen så säger Viktori först att han inte har någon. ”Jag hoppas bara att vi lyckas som lag. Det snackas redan om att Blue Fox kommer att falla ur serien, men jag tycker vi har alla möjligheter att klara oss med den här truppen. Det är en bra blandning av unga och några mera erfarna spelare.”

Sen dyker det trots allt upp en personlig målsättning. ”Jag har som målsättning att göra åtminstone ett mål i Divari. Min förra säsong med Blue Fox i Divari slutade med noll poäng. Jag och Roope Mutka är goda vänner och varje gång han får chansen, så brukar han påminna mig om det. Det skulle var en stor revansch att få göra ett mål och få tyst på Roope.”


Jonatan Tynkkynen och Viktori Niemi i Stjärnhallen inför säsongen 2015-2016.
Foto: Mårten Andtbacka

Trots allt ser Viktori den kommande säsongen som en stor utmaning för Blue Fox. ”Vi måste jobba mycket tillsammans. Vi är 11 nya spelare från förra säsongen. Jag ser det som positivt att vi kört mycket innebandy under försäsongen som hjälpt oss att lära känna hur vi rör oss på planen. Jag känner att jag har fördel av att jag har spelat med alla från Karleby och att jag också känner alla gamla Blue Foxare. Petteri Toivola har jag också spelat nån gång med, det är nog bara Jukka Keskisipilä som är obekant för mig. Jag känner mig trygg, men vi behöver gå ödmjuka in i säsongen.”

Trots att Viktori spelat en säsong med Blue Fox är svenskan ingen av hans styrkor. ”Jag kommer från en släkt som är finlandssvensk, min farfar var från Nedervetil, men jag har inte lärt mig svenska. Under min förra sejour i Blue Fox försökte Jakob Klingenberg lära mig en del och jag ska göra ett nytt försök den här gången.”

Viktori hävdar att han klarar sig bra i köket. ”När jag valde utbildning stod det mellan rörmontör och kock. Tyvärr valde jag rörmontör. Min specialitet är egengjord pizza där jag också gör degen själv. Jag gör pizza åtminstone två gånger i månaden. Min favoritfyllning är räkor, mögelost, salami, bacon, lök, malet kött och champinjoner. Strax innan man sätter in pizzan i ugnen ska det var ett knäckt ägg överst. Annars försöker jag äta rätt inför träningar och matcher, jag tankar kolhydrater före och äter proteinrikt efter. Före träning blir det ofta pasta och efter träning kött.”

Favoritglassen är inget problem. ”Pirkkas chokladstrut som kostar 50 cent vid Torghallen i Nykarleby. Jag och Jori Heikkilä har köpt varsin strut efter varje träning den här sommaren.”

Viktori avslutar med en hälsning till alla fans. ”Det lönar sig att komma och titta. Jag ska försöka göra en tådragning (kärkikikka) under säsongen och bjuda på lite show.”